Det är ju alltid svårt att beskriva sig själv, men här kommer iallafall ett par
olika kännetecken som nog är ganska typiska för oss.
Vi tror att församlingen ska fungera som en familj. Vi har alltid betonat hemmen
som en viktig del. Många samlingar och träffar sker i hemmen och vi försöker bo
nära varandra så att vi kan träffas naturligt och ofta.
Församlingen har aldrig ägt några lokaler. I början kunde vi ha alla samlingar i
hemmen, men rätt snart uppstod ett behov av litet större utrymmen. Vi har då kunnat
utnyttja allmänna lokaler i området. Under flera år var en liten röd stuga mitt
på området vår gudstjänstlokal. När den blev för liten har vi i flera år använt
en större föreningslokal i Sandeslätt som kallas Hammarhörnan.
Sedan sommaren 2009 så hyr vi Folkets Hus för våra gudstjänster på söndagar. Det
var ett stort steg för oss eftersom det kostar mer, men det känns också bra eftersom
det ligger centralt i Hammarkullen och gör oss mer synliga. Vi hoppas att det ska
göra det lättare för folk att besöka oss.
Den lokalen har vi ju inte tillgång till när som helst, och dessutom är den ofta
för stor för mindre gruppsamlingar. Vi har därför valt att också hyra en vanlig
lägenhet som vi kan disponera helt efter eget tycke. Genom att slå ut ett par väggar
har vi fått en perfekt plats för ungdomsgrupper, söndagsskola, planeringssamtal,
m.m.
Dop är ju förstås en härlig fest. Eftersom vi inte har en lokal med dopgrav så döper
vi ofta i en sjö på sommaren. Flera gånger har vi fått låna lokal av andra församlingar,
och några gånger har vi till och med använt badhuset.
Församlingen har under sina drygt 30 år aldrig haft några anställda! Vi har istället ett
pluralt ledarskap (flera stycken ledare). Vi kallar dem äldste, eftersom det är
den beteckning som bibeln använder (framförallt 1 Tim 3). Dessa ledare har heltidsjobb
vid sidan om för att försörja sig själva och sina familjer. Det finns naturligtvis
nackdelar med ett sådant system. Man hinner tex inte lägga ner lika mycket tid på
församlingslivet som om man var heltidsanställd. Vi tror inte alls att det är fel
att som tex pastor få betalt för det arbete man gör. Ändå ser vi flera fördelar
med vår lösning som gör att vi faktiskt valt att fortsätta så. Ett skäl är förstås
att det är det en billig lösning. Församlingen har ingen stor ekonomi och skulle
ändå inte klara av att understödja någon ledare på ett meningsfullt sätt. En större
fördel är att klyftan mellan anställd ledare och övriga medlemmar inte blir så stor.
Alla vet om att vi får hjälpas åt med alla uppgifter för att vi ska kunna leva vidare.
Dessutom ligger det en stabil trygghet i att vara flera jämbördiga ledare som kan
styrka och komplettera varandra.
När man nämnt att vi inte äger några lokaler och inte har några anställda så förstår
man snabbt att vi inte har någon komplicerad ekonomi! Däremot tror vi att givandet
är en viktig princip ändå, så vi ger så mycket vi kan och låter det mesta av pengarna
gå till flera missionsprojekt som vi stöder regelbundet.
Kan man vara en församling utan att tillhöra ett samfund? Ja vi tror det. Samfunden
är ju en ganska modern idé som kom till av praktiska skäl. Församlingar av liknande
inriktning och bakgrund hade ett behov av att stödja varandra på olika sätt. Det
visade sig naturligt att organisera detta i "församlingsnät", det som idag kallas
samfund.
De första åren var vi så upptagna av att förverkliga våra egna idéer och visioner
att vi inte prioriterade gemenskapen med andra troende. Vi börjar nu alltmer förstå
hur viktigt det är att ha gemenskap med andra församlingar för att kunna utbyta
erfarenheter, uppmuntran, korrigering och stöd.